Utmaning?

The ”Horwitz Challenge”:

The next time you’re engaged in a political discussion with someone who has very strong views different from your own, ask them if they can name two famous thinkers or politicians whose politics are opposed to theirs who they also think are very smart and genuinely concerned with making the world a better place. If they can’t, it’s not clear they are able to grant the good faith such discussions should have.

Kanske en intressant tumregel för den patologiskt debattsjuke? Framförallt i så måtto att den kommer att gälla även dig. Motkravet lär nämligen bli att också du uppger två auktoriteter som står på din antagonists sida. Varför du tvingas läsa på åtminstone lite grann om motståndarsidans företrädare för att slippa stå med brallorna nere – även om du bara är intresserad av att använda HC som en härskarteknik (vilket den säkerligen kan vara extremt användbar som). Det kanske i någon mån minskar den förvisso underhållande konstruktionen av mentala halmgubbar, och, i slutändan, gör dig bättre förberedd för själva debatten.

Fast samtidigt – är inte det hela ett slags inverterat argument from authority? Ett påstående blir ju inte sannare för att viktiga människor sympatiserar med det. Om du gör dig skyldig till ett felslut när du hänvisar till prominenta gubbar/gummor som tycker som du, varför skulle du då behöva känna till viktiga gubbar/gummor som inte tycker som du?

7 Responses to “Utmaning?”


  1. 2 Niklas Elert augusti 19, 2010 kl. 10:15 f m

    M: Känns ganska meningslöst att droppa två generella meningsmotståndare bara sådär, även om Caplan et al verkar tycka att det är relevant.
    Jag ser det som mer intressant, och en större utmaning, kanske, att ta sakfråga för sakfråga och försöka hitta folk med annan åsikt som man ändå respekterar, typ gällande föräldraförsäkringen, intellektuell äganderätt, eller sprutbyten.
    Har du annars några uppenbara generella val?

  2. 3 Mounir augusti 19, 2010 kl. 10:58 f m

    Det är nog rätt att generella personer-jag-respekterar-men-inte-tycker-samma-sak-som är svårt och kanske meningslöst att hitta (man lär ju ändå referera till specifika saker som personen tycker där man själv har annan åsikt). Om jag skulle ta några generella personer skulle det nog bli sådana som jag ofta men inte håller med, typ Caplan, Stiglitz eller Sen.

  3. 6 micke augusti 24, 2010 kl. 3:17 e m

    Jag tycker att Maria Wetterstrand verkar intelligent, kvick, påläst och allmänt kompetent, men jag tycker normalt nästan helt motsatt henne i alla sakfrågor.

    Jag tycker att Reinfeldt är en skicklig debattör, otroligt lugn, logisk och behärskad i svåra situationer, men vi har nästan diametralt olika åsikter om beskattning och välfärd.

    Jag tycker inte det är särskilt svårt att se att många andra är mer kompetenta eller förtroendeingivande än jag själv eller t.o.m. mina meningsfränder är. Däremot tycker jag ändå att de förra har helt fel i sak och helt enkelt inte har förstått hur världen hänger ihop eller fungerar.

    Jag tycker dessutom att övningen är intressant såtillvida att även om auktoriteter i sig är ointressanta så utgör de fixpunkter för en diskussion och en signal om att du förstått motståndarsidan och dess förespråkare.

  4. 7 Niklas Elert augusti 29, 2010 kl. 8:21 e m

    Micke: Håller med dig om Wetterstrand. En vän till mig sade vid tillfälle att det han ogillade mest med miljöpartiet var att så många vettiga människor söker sig till dem.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Jag som bloggar här heter Niklas Elert. Till vardags jobbar jag på Ratio - Näringslivets forskningsinstitut. Jag är liberal i sociala och ekonomiska frågor.

Jag skriver för diverse tidningar på mer eller mindre regelbunden basis och har flera kreativa strängar på min lyra. Jag och min gode vän Jonas Sigedal har tillsammans skapat julkalendern Kommunen och skrivit det satiriska eposet Germania som gavs ut på Hydra Förlag 2008. Kommande projekt är en science fiction-roman med arbetsnamnet Rymdsalongen.


%d bloggare gillar detta: